Hon höll kniväggen med handleden, hon var så nära att trycka till det ar så lätt allt kunde vara så slut så fort, allt lidande att stilla få somna in var allt hon önskade. Men hon vågade hon var arg på sig själv för att hon inte kunde, hon ville men det gick inte det var som en spärr. Hon hörde inget kände inget ville bara bort.

Kniven gled sakta ur handen och landade på golvet med en duns. Hon satt kvar på stolen, lixsom bedövad. Hon hade ständigt långärmad tröja på sig för att dölja ärren efter dom gånger hon hade gjort sig själv illa. Hon visste inte riktigt varför hon gjorde så, men det var skönt att känna smärtan se blodet sippra, hon njöt det var underbart hon slapp den smärtan som alltid fanns där och gnagde i henne. Hon var ensam, hur skulle någon kunna älska henne om hon inte äns kunde älska sig själv. Blodet blev till en liten pöl på golvet, då kom ruset, det var som en drog hon kände det som hon flög hur det började svarta för ögonen. Hon vakande på golvet kniven hade hon tappat brevid sig, det smärtade bak huvudet, hon måste ha slagit i det i fallet. Hon reste sig långsamt höll i sig i skrivbordet för att inte ramla ihop igen, då kom den ångesten den rusa igenom kroppen, från topp till tå. Hon slängde upp dörren till toaletten så den barakde rakt in i väggen och stoppa fingrana i halsen och spydde. Allt skulle upp, hon ville inte känna, hon ville dö.

Till slut kunde hon inte få upp mera utan hon bara hulkade. Hon spolade i toaletten spolade bort allt det onda den hemska smärtan. Hon borstade tänderna för att få bort smaken ur munnen. Hon kände sig underbart tom, varken glad, ledsen eller arg. Hon kände inget. Efter ha utplånat alla bevis efter vad som hade hänt gick hon ner till köket och gjorde sig en smörgås, magen kändes ganska tom. Hennes mobil låg på köksbordet och såg att hon hade 3 olästa sms. Två av dom va kedje sms, inget att bry sig om. Men det tredje var från en tjej i klassen och det stod "fest ikväll vid nybygget ta med egen dricka" Även om hon inte kände sig på något festhumör så bestämde hon sig för att gå. Var ju ändo nyttigare att komma ut bland folk än att sitta inne. Efter att fått i sig sin smörgås så plocka hon undan efter sig och gick upp på sitt rum. Det första hon möttes av var en stor röd blodpöl, det värkte i bakhuvudet fortfarande. Hon sprang ner till köket och hitta en gammal trasa som hon torka bort det brunröda blodet som hade torkat in i golvet med.

Hon slängde in sig i duschen och sköljde bort allt. Hon klev ur duschen och inspektera sina armar. Hennes armar var fulla av gamla skärsår som var ett minne av dom gånger då ångesten har sköljt över henne som en kalldusch. Hon öppnade sin garderob, hon hade många kläder att välja på men till slut så blev det en ganska kort kjol med ett svart linne och en tröja att dra över. Hon lade en snabb fest make och borstade ut sitt chocklad bruna hår. Hon hade naturligt fall på håret och kolla sig i spegeln, hon var ganska söt. Lime gröna ögon med liten och nätt kropp. Hon var ganska populär bland killarna i skolan och pratglad och utåtriktad.

När det var dags att gå så tog hon en promenad, nybygget låg högst 20 min från henne. Hon hade med sig en väska där hon hade lagt en voldka flaska som hon hade snott av sina föräldrar, det skulle ändo vara försent när dom upptäckte det. När hon kom fram så mötte hon upp flera av sina kompisar från klassen. Just nu var hon lycklig hon hade det bra!

Efter ett par timmar var flera av ungdomarna onyktra, och det skreks och skojades.

En av dom mindre nyktra killarna kom fram till flickan, dom gick i samma klass och drog henne åt sidan. Han slöddrade och var svårförstådd, men han lyckades få ur sig, alla vet vad du håller på med din dumma hora. Vi vet att du skär dig ditt jävla emoo! Flickan blev så chockad så hon sprang därifrån, hon var grät och var chockad, hon var inget emo! Hon ville bara slippa. Hon sprang långt in skogen tills hon inte kunde springa längre då ramla hon ihop hon skrek och grät. Hon hatade alla, spc. Sig själv. Hon tog upp flaskan och började dricka, hon skulle bara dricka lite för att dämpa hon ville bli glad. Hon fortsatte dricka och dricka. Det snurrade i huvudet men hon brydde sig inte, utan fortsatte bara. Hon fortsatte tills flaskan var slut. Hon famlade sedan efter sin väska och hitta en nagelsax, hon vågade, hon skulle göra det, hon gjorde det. Hon skar sig i handlederna blodet börja sippra ut, smärtan var underbar, äntligen var den slut hon kunde få ro, Hon började känna hur då svarta för ögonen och hur hon långsamt försvann in i mörkret.

Flickan hittades död nästa dag, hon hade skurit sönder artärena i handlederna. Hon skulle aldrig mer lida, hon var borta föralltid.

Ingrid Björnlund 08

Hon höll kniväggen med handleden, hon var så nära att trycka till det ar så lätt allt kunde vara så slut så fort, allt lidande att stilla få somna in var allt hon önskade. Men hon vågade hon var arg på sig själv för att hon inte kunde, hon ville men det gick inte det var som en spärr. Hon hörde inget kände inget ville bara bort.

Kniven gled sakta ur handen och landade på golvet med en duns. Hon satt kvar på stolen, lixsom bedövad. Hon hade ständigt långärmad tröja på sig för att dölja ärren efter dom gånger hon hade gjort sig själv illa. Hon visste inte riktigt varför hon gjorde så, men det var skönt att känna smärtan se blodet sippra, hon njöt det var underbart hon slapp den smärtan som alltid fanns där och gnagde i henne. Hon var ensam, hur skulle någon kunna älska henne om hon inte äns kunde älska sig själv. Blodet blev till en liten pöl på golvet, då kom ruset, det var som en drog hon kände det som hon flög hur det började svarta för ögonen. Hon vakande på golvet kniven hade hon tappat brevid sig, det smärtade bak huvudet, hon måste ha slagit i det i fallet. Hon reste sig långsamt höll i sig i skrivbordet för att inte ramla ihop igen, då kom den ångesten den rusa igenom kroppen, från topp till tå. Hon slängde upp dörren till toaletten så den barakde rakt in i väggen och stoppa fingrana i halsen och spydde. Allt skulle upp, hon ville inte känna, hon ville dö.

Till slut kunde hon inte få upp mera utan hon bara hulkade. Hon spolade i toaletten spolade bort allt det onda den hemska smärtan. Hon borstade tänderna för att få bort smaken ur munnen. Hon kände sig underbart tom, varken glad, ledsen eller arg. Hon kände inget. Efter ha utplånat alla bevis efter vad som hade hänt gick hon ner till köket och gjorde sig en smörgås, magen kändes ganska tom. Hennes mobil låg på köksbordet och såg att hon hade 3 olästa sms. Två av dom va kedje sms, inget att bry sig om. Men det tredje var från en tjej i klassen och det stod "fest ikväll vid nybygget ta med egen dricka" Även om hon inte kände sig på något festhumör så bestämde hon sig för att gå. Var ju ändo nyttigare att komma ut bland folk än att sitta inne. Efter att fått i sig sin smörgås så plocka hon undan efter sig och gick upp på sitt rum. Det första hon möttes av var en stor röd blodpöl, det värkte i bakhuvudet fortfarande. Hon sprang ner till köket och hitta en gammal trasa som hon torka bort det brunröda blodet som hade torkat in i golvet med.

Hon slängde in sig i duschen och sköljde bort allt. Hon klev ur duschen och inspektera sina armar. Hennes armar var fulla av gamla skärsår som var ett minne av dom gånger då ångesten har sköljt över henne som en kalldusch. Hon öppnade sin garderob, hon hade många kläder att välja på men till slut så blev det en ganska kort kjol med ett svart linne och en tröja att dra över. Hon lade en snabb fest make och borstade ut sitt chocklad bruna hår. Hon hade naturligt fall på håret och kolla sig i spegeln, hon var ganska söt. Lime gröna ögon med liten och nätt kropp. Hon var ganska populär bland killarna i skolan och pratglad och utåtriktad.

När det var dags att gå så tog hon en promenad, nybygget låg högst 20 min från henne. Hon hade med sig en väska där hon hade lagt en voldka flaska som hon hade snott av sina föräldrar, det skulle ändo vara försent när dom upptäckte det. När hon kom fram så mötte hon upp flera av sina kompisar från klassen. Just nu var hon lycklig hon hade det bra!

Efter ett par timmar var flera av ungdomarna onyktra, och det skreks och skojades.

En av dom mindre nyktra killarna kom fram till flickan, dom gick i samma klass och drog henne åt sidan. Han slöddrade och var svårförstådd, men han lyckades få ur sig, alla vet vad du håller på med din dumma hora. Vi vet att du skär dig ditt jävla emoo! Flickan blev så chockad så hon sprang därifrån, hon var grät och var chockad, hon var inget emo! Hon ville bara slippa. Hon sprang långt in skogen tills hon inte kunde springa längre då ramla hon ihop hon skrek och grät. Hon hatade alla, spc. Sig själv. Hon tog upp flaskan och började dricka, hon skulle bara dricka lite för att dämpa hon ville bli glad. Hon fortsatte dricka och dricka. Det snurrade i huvudet men hon brydde sig inte, utan fortsatte bara. Hon fortsatte tills flaskan var slut. Hon famlade sedan efter sin väska och hitta en nagelsax, hon vågade, hon skulle göra det, hon gjorde det. Hon skar sig i handlederna blodet börja sippra ut, smärtan var underbar, äntligen var den slut hon kunde få ro, Hon började känna hur då svarta för ögonen och hur hon långsamt försvann in i mörkret.

Flickan hittades död nästa dag, hon hade skurit sönder artärena i handlederna. Hon skulle aldrig mer lida, hon var borta föralltid.

Ingrid Björnlund 21/8-09
Fick lust att slänga ihop en berättelse så här har ni! :)